Att jag inte hör av mig längre beror inte på er. Det beror inte heller på att jag inte är pratsugen. Det beror helt enkelt bara på att jag inte känner mig varken rolig eller intressant längre. Men om ni vill prata, så gör jag det gärna. Det är som sagt inte er det är fel på, det är mig. Och jag bits inte, men aningen sällskapssjuk måste jag erkänna att jag är.

Saknar er alla.