Än en gång, förlåt att jag inte hör av mig. Jag bara kan inte just nu. Men glöm mig inte, för jag har inte glömt er. Jag älskar er fortfarande, tro inget annat.

De säger att det finns en väg ur det här. De säger att det kommer bli bättre. De säger att de vill hjälpa mig, och att jag också kommer må bra igen. Jag tror inte på det för fem öre. Men varför skulle de ljuga?

Jag orkar varken kämpa mot det eller för det längre. Jag orkar inte ens tänka eller fundera. Timmarna bara går, och jag flyter med. Rätt som det är kanske jag drunknar.