Jag vet inte om jag sagt det i bloggen, antagligen inte för jag tyckte det vore pinsamt om det misslyckades, men ni vet att jag är ett failbarn så jag tänker dela med mig iallafall. Jag sökte jobb på en glassbar, och blev kallad på intervju! Sen då? Nej. Jag fick det inte. Jag är inte bara dålig på saker, jag är en hemsk människa att vara runt också eftersom intervjuaren inte gillade mig. Jag lyckas inte ens få ett jobb i en jäkla glasskiosk, hur ska jag lyckas i livet?..

Hursomhelst, det här ska inte bara vara deppigt, för jag har en roligare nyhet. I torsdags fick jag ett härligt mejl, nämligen en LÖNESPECIFIKATION! Woop. Från sportlovsjobbet, you know. Jag fick 2603 kronor, NAIZ. Men vet ni vad som inte var så nice? Jo, att bror min, som inte jobbade alls på fredagen trots att jag gjorde det, fick 3317 i lön. 714 kronor mer?!?! Seriöst. Den som kom på det där om att arbetsmoral och effiktivitet inte är viktigt och att man bara ska gå på ålder när man bestämmer lönen vill jag typ slå i huvudet. Tänk om, tänk rätt.

Inga sura miner för det här dock, för jag har världens bästa pappa. Andra föräldrar skulle kanske ryckt på axlarna och sagt att sånt är livet, men inte min pappa nej. Han erbjöd sig istället att betala HELA MELLANSKILLNADEN! Förstår ni? Han gjorde alltså så att jag fick lika mycket som min bror, trots att jag är två år yngre. Och jag blev så glad. Och jag känner mig så rik. Pappa FTW.

Idag ska jag ut och spendera lite pengar. Hehe ne. Fast jo.