Svag. Svag är vad jag är. Svag som inte kan stå emot rösten inom mig. Svag som inte kan ta mig ur det här. Svag som köper en pastasallad och sitter i en timme efteråt och funderar om jag klarar att äta de sju mini salamitärningarna jag lagt i den, eller om jag ska slänga dem. Svag som är som jag är. Svag.

Idag får jag beskedet om jag läggs in eller inte. Jag har sagt att jag inte vill, men efter att pappa såg mitt utbrott igår så vill han att vi ska in. Men jag passar inte där. Jag är för tjock. För frisk. Och det är sommar. Jag orkar inte.