Igår var vi på bedömningssamtal angående inläggning på SCÄ. Efteråt frågar mamma mig "ska vi tacka ja eller nej?".

Det är väl klart som fan att jag svarar nej. Vem vill bli inlagd och gå upp en jävla massa vikt? Frågan är väl snarare vad som vore bäst för mig. För mig som person - ingen inläggning. Jag vill ner. För min kropp - definitivt inläggning. Men jag slutade bry mig om min kropps välmående för länge sedan. Så jag svarade nej. Jag vill inte gå upp mer. Jag vill inte att min kropp ska må bra. För jag mår så jävla dåligt.