Jag sitter hemma i soffan för mig själv, utan middag och sällskap, och så ringer det på dörren. Det ringer aldrig på dörren här. Jag går dit, tittar i hålet och ser ingen, det är helt tomt. Men jag öppnar och inser att det faktiskt finns något där. Godis. Choklad. Och en lapp. En lapp där det inte står något annat än mitt namn, med en handstil jag försökt lista ut vems hand den kommer ifrån. Men det är mer än godis, choklad och en lapp. Det är mer dyrbart än något jag äger. Det gjorde min dag. Min vecka. Min... jag vet inte ens vad. Jag kan inte beskriva hur lycklig jag är just nu. Vem det än är, så älskar jag dig. Du fick mig från botten till toppen på en sekund. Det här är stort. Vem är du? För jag står i skuld till dig. Såhär bra har jag inte mått på lång, lång tid. Jag är så lycklig. Tack.

 

Nej, seriöst, tack. Det här betydde mer än tusen röda rosor och en diamantring. Tack.

 

<3.